Spelplan Europa 23 mars 2010

En konferens om utvecklingen av ERA och EU:s FoU-program

Den 23 mars arrangerade VINNOVA ramprogramskonferensen Spelplan Europa i Stockholm. På konferensen diskuterades hur det går för Sverige inom sjunde ramprogrammet för forskning, FP7, inom vilka områden Sverige är speciellt framgångsrika samt hur det europeiska FoU-landskapet ser ut.

Sylvia Schwaag Serger, avdelningschef på Internationella kansliet, VINNOVA, inledde dagen med att informera om den ändrade inriktningen på konferensen Spelplan Europa. De tidigare konferenserna innehöll mer konkret information om innehållet i sjunde ramprogrammet medan årets konferens hade ett tydligare policy-fokus. Denna nya inriktning beror dels på att kunskapen om FP7 i Sverige har ökat, dels på att Sveriges roll i FP7 och i European Research Area, ERA, har förändrats. Hon poängterade också vikten av att följa utvecklingen i länder utanför Europa såsom Kina och Indien som kan påverka inriktningen på Europas framtida FoU-satsningar.

Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz presenterade slutsaterna från det svenska ordförandeskapet, Lund Deklarationen , och hur de förs vidare. Han tog också upp behovet av en modernisering av de svenska universiteten för att klara den europeiska och globala konkurrensen. Evelina Santa, från Spanish Ministry of Science and Innovation, påpekade att fortsatt utveckling av ERA, förbättring av samspelet mellan forskning och innovation samt förstärkning av den sociala dimensionen av ERA är de övergripande FoU-prioriteringarna under det pågående spanska ordförandeskapet.

Under konferensen presenterades också fyra olika initiativ och program där svenska aktörer är speciellt framgångsrika. Gunnar Landgren från KTH berättade om ICT Labs, som är usett av European Institute of Innovation and Technology, EIT, som en av de nya kunskaps- och innovationsnoderna "Knowledge and Innovation Communities". Ett annat exempel som presenterades var Artemis, ett Joint Technology Initiative, som lanserades 2008 och José Cotta från EU-kommissionen presenterade syftet med programmet. Olle Viktorsson från Ericsson delade med sig av sina erfarenheter från att ha deltagit i Artemis.

Hur Europa kan bli mer forskarvänligt och både locka till sig excellenta forskare samt behålla egna forskare diskuterade Carl-Henrik Heldin, European Research Council, tillsammans med Pär Omling, Vetenskapsrådet. Rolf Höijer, Utbildningsdepartementet gav en presentation av de nya gemensamma europeiska forskningsprogrammen, Joint Programming. För närvarande finns fyra beslutade tematiska områden inom Joint Programming: Neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimer, Klimatförändringens effekter på jordbruk och livsmedelstillgång, Diet och hälsa samt Kulturarvet. Maria Wästfeldt, även hon från Utbildningsdepartementet avslutade dagen med en mer djupgående presentation av pilotprojektet inom Alzheimer, där Sverige har en framträdande roll.

Ta del av sammanfattningen från konferensen, konferensprogrammet , respektive talares presentationer och bilder från konferensen nedan.

Talare

	Välkommen Sylvia Schwaag Serger, Avdelningschef, Internationella kansliet, VINNOVA	Presentation
	Slutsatser från det svenska ordförandeskapet i EU - EU2020 Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz	Tal
	Mid-term recap of the Spanish EU Presidency in research and innovation Evelina Santa, Liason Officer, European office Spanish Ministry of Science and Innovation	Presentation
	The EIT - shaping its first Knowledge and Innovation Communities (KICs) Thomas Sanders, Policy Officer EIT, European Commission	Presentation
	EIT ICT Labs - a KICk for innovation! Gunnar Landgren, Ordförande ICT Labs, KTH	Presentation
	Sverige och ramprogrammet, FP7 Linda Bell, EU-koordinator, Internationella kansliet, VINNOVA	Presentation
	Sverige och ramprogrammet, FP7 Joakim Appelquist, Enhetschef, EU-relationer, VINNOVA	Presentation
	Artemis - status 2010 and experience José Cotta, Enhetschef, DG Informationssamhället och media, EU-kommissionen	Presentation
	Artemis - Sweden perspective Jonas Wallberg, Strategiansvarig IKT, VINNOVA	Presentation
	Artemis experiences Olle Viktorsson, Director External Research Relations, Ericsson	Presentation
	ERC - erfarenheter från de första åren samt visioner för framtiden Carl-Henrik Heldin, ERC styrelse och Ludwig Institute for Cancer Research	Presentation
	ERC och Sverige Pär Omling, Generaldirektör, Vetenskapsrådet	Presentation
	Att välja teman för gemensamma Europeiska forskningsprogram Rolf Höijer, Ämnesråd, Utbildningsdepartementet	Presentation
	Gemensam programplanering av forskning om neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom, JPND Maria Wästfeldt, Departementssekreterare, Utbildningsdepartementet	Presentation

Om sjunde ramprogrammet och det nya europeiska forskningslandskapet

Sverige hävdar sig bra i konkurrensen om EU:s forskningsmedel, men kan bli bättre på att få svenska koordinatorer till projekten. Och när det gäller nybildade Europeiska forskningsrådet, ERC, finns en stor outnyttjad potential för svenska forskare. Det framkom under konferensen Spelplan Europa i Stockholm den 23 mars 2010.  

Sverige har fått tillbaka närmare fyra miljarder under de två första åren av EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling, FP 7. Kvar finns 400 miljarder att söka, vilket är fyra gånger så mycket som hela Sveriges budget för forskning och högre utbildning. 

Konferensen var dels en lägesrapport från det sjunde ramprogrammet som nu har kommit till halvtid, dels en rapportering kring framväxten av det nya europeiska forskningslandskapet, som till vissa delar fortfarande befinner sig i startläge. 

Forskningsminister Tobias Krantz summerade inledningsvis slutsatserna från det svenska ordförandeskapet och Lunddeklarationen. Han framhöll vikten av en modernisering av de svenska universiteten, men betonade också nödvändigheten av gemensamma europeiska forskningsansträngningar för att klara de globala utmaningarna och den ökade globala konkurrensen.

- Det är naturligtvis positivt att stora delar av världen får en dramatiskt ökad levnadsstandard men det är något vi måste förhålla oss till. Vi måste fundera över vår egen dynamik.

Evelina Santa, representant för det pågående spanska ordförandeskapet, berättade att Europa flyttat blicken från Lissabonstrategins 2010 till en ny strategi som blickar mot året 2020. EU ska sträva efter en mer horisontell approach, vara partner istället för att leda. Man vill minska avståndet mellan forskning och innovation, stärka European Research Area, ERA, och understryka ERA:s sociala dimension. Ledorden för den spanska forskningspolitiken i EU är: Integration, Inclusion, Involvement.

Thomas Sanders från EU-kommissionens enhet för European Institute of Innovation, EIT, redogjorde för den färska EU-satsningen på EIT och dess KIC-program. KIC, Knowledge and Innovation Communities, är en innovationssatsning som på ett nytt sätt integrerar de tre komponenterna i kunskapstriangeln; forskning, utbildning och kommersialisering. Hittills finns tre KIC-konsortier inom EIT: Climate KIC, KIC InnoEngergy, samt EIT ICT Labs, där Sverige deltar i de två sistnämnda och leder EIT ICT Labs.

Professor Gunnar Landgren, KTH, är interim vd för EIT ICT Labs som är spritt över fem platser i Europa; Berlin, Eindhoven, Helsingfors, Paris och Stockholm. Samtliga platser är sk ”innovation hotspots” där det redan finns starka universitet, starka forskningsinstitut och ett eller flera multinationella företag samt en dynamisk innovationsmiljö. Gunnar Landgren redogjorde för samfinansieringssystemet, där medlemsländerna och även ramprogrammen är tänkta att medfinansiera liksom näringslivet.

- KIC är affärsdrivet på ett sätt som kortar vägen till innovationer och global konkurrenskraft. Att ICT blev ett av områdena beror på att 80 procent av de innovationer som näringslivet åstadkommer i Europa bygger på användningen av ICT, sade Gunnar Landgren.

I det sjunde europeiska ramprogrammet för forskning och utveckling, FP7, som totalt omfattar 53 miljarder euro under åren 2007-2013, hävdar sig Sverige hittills relativt väl. Det konstaterade Joakim Appelquist, enhetschef EU-relationer, Vinnova och Linda Bell, EU-koordinator på Vinnova. Av de beslut om anslag som tagits till oktober i 2009 har Sverige fått 4,2 procent vilket är avsevärt mer än vi betalat in till systemet (2,3 procent) och som placerar oss på en åttondeplats i hela EU. Detta gör FP7 till en betydande finansiär av svensk forskning.

Det är de etablerade lärosätena som är mest framgångsrika med Karolinska Institutet i topp. Bland företagen utmärker sig Volvo Technology. Bäst har Sverige lyckats när det gäller forskning inom områdena informations- och kommunikationsteknologi, Hälsa och People. Sverige har fått anslag på närmre var fjärde ansökan (24 procent), vilket Appelquist och Bell framhöll som ett mycket bra resultat. Däremot finns det potential till förbättringar när det gäller hur många svenskar som koordinerar projekt, även om detta har förbättrats. Koordinatorerna är en viktig position eftersom detta ger viktiga nätverk och möjlighet att påverka projektens inriktning.

José Cotta, enhetschef vid EU-kommissionen och Jonas Wallberg, VINNOVA, berättade om Artemis första två utlysningar. Artemis är ett så kallat Joint Technology Initiative, JTI där flera länder och företag är involverade. Initiativet handlar om mekaniska eller tekniska produkter med inbäddad IT. Det är ett område i starkt växande, med stor innovationspotential, och där Europa är forskningsledande inte minst tack vare den europeiska bilindustrin. Att EU nu har tagit inbäddade system som prioriterat forskningsområde är därför centralt. Utmaningarna är dock många, inte sällan handlar det om att sammanföra forskare från olika discipliner och företag från olika branscher. Artemis är uppbyggt som ett konsortium och eftersom det strävar mot innovation och konkurrenskraft så är industrirepresentanterna i flertal i konsortiets ledning.

- Vi strävar efter kortare tider från ansökan till projekt och från projekt till kommersiell lansering, sade José Cotta.

I de två första utlysningarna är förutom företag som ABB, ENEA, Ericsson och Volvo svenska lärosäten och forskningsinstitut involverade i sju projekt; KTH (fyra projekt), Chalmers, Mälardalens högskola samt industriforskningsinstitutet SICS. I slutet av mars stängdes den tredje utlysningen.

- Vi har satt som krav att den svenska delen av ett projekt ska innehålla företag så att resultaten ska kunna användas av näringslivet, sade Jonas Wallberg.

Men Artemis fick oväntat skarp kritik från industrihåll. Olle Viktorsson, chef för Ericssons externa forskningskontakter, menade att programmet är för mycket inriktat på inomakademiska resultat och för lite på innovation och konkurrenskraft. Han ansåg vidare att för lite pengar går genom EU, och för mycket via de enskilda medlemsländerna, med skilda lagstiftningar och olika intressen att delta i dessa projekt. Det leder i praktiken till att vissa lovande projekt sorteras bort direkt eftersom inte alla länder vill skjuta till pengar när det blir skarpt läge, sade Viktorsson.

- Dessutom är det för svagt inflytande från industrin i konsortiets ledning, sade Olle Viktorsson.

För några år sedan bildades European Research Council, ERC, ett forskningsråd som Sverige var en av de första tillskyndarna för. ERC är till för forskare och forskargrupper över hela Europa och det är excellens och originalitet som avgör vem som ska få medel.  Man skulle kunna beskriva det som ett slags europeiskt Vetenskapsrådet, men med flera skillnader. En skillnad är att ERC hanterar avsevärt större summor än Vetenskapsrådet och står för 15 procent av EU:s forskningsbudget.

Carl-Henrik Heldin som sitter i Europeiska forskningsrådets styrelse berättade hur arbetet har gått de första startåren. Han kunde meddela att rådet har ett massivt stöd från det europeiska forskarsamhället, samt att beredningsgrupper och styrelse är befolkade med ytterst kompetenta medarbetare. Men han pekade också på problem. bland annat är byråkratin oacceptabelt tungrodd, det är väldigt mycket administrativt krångel när det gäller att knyta till sig externa experter och se till att de blir väl omhändertagna och får sina reseersättningar utbetalda. Därtill är jävsreglerna inte anpassade för forskarvärlden. De är utformade efter hur EU-kommissionen arbetar och tar hänsyn till ersättningar och anställningar, inte till personkontakter som är centrala i forskarvärlden.

Vetenskapsrådets generaldirektör Pär Omling tog vid efter Carl-Henrik Heldin och redogjorde för svenska resultat efter två utlysningar. De ligger i linje med vad Sverige betalar in till systemet, men under andra utlysningen 2009 presterade Sverige något sämre än under den första 2007, 2,5 procent mot 3,1 procent. Pär Omling var emellertid optimistisk. Tack vare att ERC:s budget ökar för varje år så finns merparten av pengarna kvar att söka.

- Det är en jättechans för svenska forskare att ta hem betydande anslag, sade Pär Omling.

Ett nytt initiativ, Joint Programming, europeisk programplanering, börjar nu att ta form. Ett program inriktar sig på demenssjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom. Men vad är Joint programming och hur väljs områdena ut? Rolf Höijer, ämnestråd på utbildningsdepartementet, beskrev en process av frivilliga överenskommelser, där EU:s högnivå föreslår teman och där ministerrådet och inte EU-kommissionen beslutar vilka teman som sedan väljs. Gemensamt för temana är bland annat att de ska adressera viktiga samhällsutmaningar och resultera i samhällsnyttig kunskap. De ska hålla hög vetenskaplig kvalitet och engagera flera medlemsländer. I Sverige är det Regeringskansliet i samråd med Vetenskapsrådet, Formas, Fas, VINNOVA och Energimyndigheten som föreslår teman. De teman som hittills är beslutat gäller Alzheimers sjukdom, klimatförändringens effekter på jordbruk och livsmedel, Diet och Hälsa samt kulturarvet. På förslag finns dessutom antibiotikaresistens, klimatförändringarnas orsaker, Levande hav, Framtidens städer och transportsystem med flera områden.

Maria Wästfelt, departementssekreterare vid utbildningsdepartementet, redogjorde för det inledande arbetet med Joint Programming kring neurodegenerativa sjukdomar särskilt Alzheimers sjukdom, JNPD. Programmet planerar att ta fram en sorts a´ la carte-meny av projekt som de deltagande länderna kan välja att delta i. I ledningsgruppen sitter för närvarande 24 länder, men antalet länder som aktivt deltar i projekten och därmed bidrar ekonomiskt kommer sannolikt att bli färre.

Sylvia Schwaag Serger, avdelningschef, internationella kansliet, VINNOVA, avslutade konferensen med iakttagelser om vikten av en europeisk forsknings- och innovationssatsning, inte minst sedan andra länder och regioner, särskilt Asien, ökar sina forskningssatsningar snabbare än Europa. Hon betonade EU:s förändrade roll från att leda till att vara en partner i den alltmer diversifierade multipolära globala kunskapsgeografin.

Bilder från konferensen

		Sylvia Schwaag Serger
Högskole- och Forskningsminister Tobias Krantz		Evelina Santa
		Thomas Sanders
Gunnar Landgren		Jonas Wallberg och José Cotta
Sylvia Schwaag Serger och Pernilla Baralt