Ulf Lindberg, Almega, efterlyste i en debattartikel i Dagens Industri den 9 oktober mer tjänsteforskning och kritiserade samtidigt VINNOVA för ”brist på insikt och handling”. Jag vill på en gång poängtera att tjänsteforskning och tjänsteinnovation är otroligt viktiga områden som VINNOVA prioriterar. Ulf Lindbergs resonemang och hans hantering av siffror haltar dock betänkligt på ett flertal punkter.
Uppgifterna i Lindbergs exempel är till att börja med felaktiga. Inom skogs- och träforskningen satsas 50 miljoner kronor per år under fem år. Inom det flygtekniska programmet satsar VINNOVA 40 miljoner kronor per år under fem år. Båda dessa program utförs på regeringens uppdrag - och båda innehåller dessutom delar av tjänsteutveckling. Och här ligger det stora problemet med Lindbergs artikel.
Det finns inte något motsatsförhållande mellan tjänster och traditionell industri. Det är bara att boka in ett studiebesök på Ericsson, SCA, Sandvik, ABB, Volvo eller Scania för att titta på graden av tjänsteinnehåll i och kring de produkter som dessa företag utvecklar och sedan exporterar över hela världen. Huvuddelen av de forskningssatsningar som VINNOVA idag finansierar, i samverkan med universitet, högskolor, institut och stora och små företag, utvecklar såväl tekniken som tjänsterna till exempelvis framtidens transport-, IT-, och vårdsystem.
VINNOVA finansierar idag en mängd satsningar med stor relevans för tjänsteområdet. Förutom att vi driver en rad insatser inom till exempel tjänsteinnovationer, e-hälsa, e-förvaltning, ”living labs” och effektiv produktframtagning, så finansieras dessutom flera starka forsknings- och innovationsmiljöer runt om i Sverige. Till exempel SAMOT vid Karlstads universitet – som tillsammans med bland andra SL, Swebus och Veolia utvecklar framtidens tjänster inom kollektivtrafiken – och Mobile Life Centre vid Stockholms universitet – som tillsammans med bland andra Ericsson och Microsoft utvecklar mobila tjänster och IT i vardagslivet.
VINNOVA finansierar också till exempel Peak Innovation i Östersund – som utvecklar nya tjänster och ny teknik inom vintersport, turism och friluftsliv – och Hälsans Nya Verktyg i Östergötland – som tillsammans med landsting, kommuner och en rad företag utvecklar smarta lösningar för framtidens vård och omsorg. Alla dessa satsningar får långsiktig mångmiljonfinansiering från VINNOVA. Och alla satsningarna medfinansieras av deltagande företag, akademi och offentliga aktörer. Det handlar alltså inte om tjänster för tjänsternas skull utan om tjänster satta i ett sammanhang för att på bästa sätt utveckla tillväxt och konkurrenskraft inom svenska styrkeområden. VINNOVAs satsningar på tjänsterelaterad forskning är alltså många gånger större än vad Lindberg påstod i sin artikel.
VINNOVA arbetar dessutom för fler riktade satsningar på tjänsteinnovationer. I våras genomfördes fyra hearings med viktiga aktörer inom olika tjänsteområden. Detta ska leda till fler satsningar i samverkan mellan forskningsfinansiärer, forskare, näringsliv och offentlig verksamhet. I ljuset av tjänsteområdets globala tillväxt så deltar VINNOVA också i omfattande europeiska samarbeten kring tjänsteutveckling, bland annat inom äldreområdet.
Jag hoppas och tror att Almega i framtiden vill hjälpa VINNOVA, och andra forskningsfinansiärer, med att bli ännu bättre på att fånga upp behov och önskemål från de svenska tjänsteföretagen. Men att måla upp ett imaginärt motsatsförhållande mellan tjänster och traditionell industri – det ställer vi inte upp på.
Charlotte Brogren
Generaldirektör VINNOVA
