Sedan 1997 har antalet anställda i högteknologisk industri minskat med 25 procent. Det beror delvis på ökad produktivitet, men också på att andelen sysselsatta i högteknologisk produktion har minskat jämfört med totalt sysselsatta i industrin. Det tas oftast för givet att det är inom högteknologisk och avancerad varu- och tjänsteproduktion som det svenska näringslivets framtid finns. I stället handlar det om innovation och förnyelse i hela näringslivet.
Entreprenörskapsforum och VINNOVA har tagit fram färsk statistik på företagens investeringar i utveckling och innovation för 600 slumpmässigt utvalda företag:
- En tredjedel har dragit ned på utveckling och innovation på grund av krisen.
- Ju större företag och ju större andel export desto större neddragningar. Störst är de inom tillverkningsindustrin.
- Neddragningarna är avsevärt större bland dem som har drabbats av minskad omsättning och svårigheter med bankfinansiering. Förstärkta resurser till banker, kreditinstitut, och Almi tycks inte ha underlättat.
En specialstudie av en liten grupp redan dokumenterat innovativa företag inom tillverkning, tjänster och bio vetenskap visar att dessa fortsätter att satsa på utvecklingsverksamhet. Nästan samtliga hävdar att deras utvecklingsarbete avgör den framtida konkurrenskraften. Cirka två tredjedelar hävdar att krisen inte har påverkat deras strategiska utvecklingsarbete och 20 procent att de har ökat sina insatser. Även här har problem främst uppstått för de företag som sökt banklån eller riskkapital. Denna mindre grupp innovativa företag står bättre rustad när ekonomin vänder.
För flertalet företag ser det mer bekymmersamt ut. De som har dragit ned på sina utvecklingsinsatser möts av en knivskarp och allt mer global konkurrens. I en global ekonomi avgör förmågan till utveckling av nya produkter, förbättrade kvaliteter, kostnadseffektiv produktion och globalt marknadskunnande vilka som vinner respektive förlorar.
Det är just mot detta fundament i tillväxten – innovationskapaciteten – som krisen har slagit hårdast. De långsiktiga konsekvenserna kan bli allvarliga. Krisen gör att den ekonomiska politiken – i Sverige och globalt – fokuseras på att begränsa budgetunderskott och offentlig skuldsättning samt på att hålla inflation och räntor på önskvärda nivåer. Makroekonomisk stabilitet är nödvändig, men måste kombineras med företagsdynamik för en långsiktigt hållbar tillväxt.
Fler politikområden måste ta sin utgångspunkt i att förstärka innovations- och förnyelsekrafterna i svensk ekonomi. Först då kan kunnandet inom ett brett spektrum av branscher, från nano- och miljöteknik till vårdsektorer omvandlas till nya och växande företag. En sådan dynamisk miljö för företagande och entreprenörskap lägger också en långsiktigt stabil grund för ökad sysselsättning, stabila skattebaser och sunda statsfinanser.
Pontus Braunerhjelm, professor, vd, Entreprenörskapsforum
Jenni Nordborg, programledare, Forska&Väx, VINNOVA
