Läs även en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i Ny Teknik.
I en internationell jämförelse har det svenska forsknings- och innovationssystemet styrkor och svagheter.
- Starka multinationella företag med stora FoU-investeringar, men små- och medelstora företag som investerar alltför lite i FoU.
- Starka universitet och högskolor, men svag teknisk forskning vid institut och högskolor sammantaget.
- Staten satsar främst sina FoU-medel på utbud av kompetens, men mindre på att stimulera samarbete och efterfrågan från näringslivet, små FoU-anslag från staten till företag utanför försvarssektorn och till VINNOVA.
- Sverige rankas högt inom forskning och innovation, men styrkan ligger mer på "input" än "output".
Globaliseringen och den alltmer kunskapsbaserade ekonomin skapar nya möjligheter, men ställer också krav på internationell konkurrenskraft baserad på forskning, utveckling och innovation.
I näringslivet gäller detta alltmer även småföretag. Inom akademin behöver man bygga upp starka forsknings- och innovationsmiljöer. Även politik och policy hos myndigheter är globalt konkurrensutsatta. Det krävs insatser och samspel mellan politik, näringsliv och akademi som gör oss attraktiva för investeringar, nya jobb och toppkompetens inom FoU.
I ett väl fungerande forsknings- och innovationssystem måste det finnas utrymme för åtminstone två olika perspektiv.
Vi behöver både Humbold-traditionen med fokus på fri forskning och de tekniska högskolorna med fokus på forskning utifrån behov och problem inom näringslivet. Det behövs både ett naturvetenskapligt paradigm som fokuserar på såväl förståelse som analys och ett tekniskt som fokuserar på problemlösning och syntes.
Vi behöver innovationer utifrån vetenskapliga genombrott, men också innovationer och forskning utifrån behov inom näringsliv och samhälle.
Det behövs starka forskningsråd för fri forskning som Vetenskapsrådet. Men också och myndigheter, som bland annat VINNOVA, med fokus på behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem för nya framgångsrika produkter, tjänster och processer. Inte ogenomtänkta "hopbuntningar" av olika perspektiv och forskningsfinansiärer som nyligen föreslagits. Tvärtom behövs olika komplementära perspektiv med en ömsesidig respekt.
Det viktigaste i den kommande forskningspropositionen är en stor satsning på behovsmotiverad forskning, särskilt teknisk forskning i samarbete mellan näringsliv och akademi.
Vidare internationellt FoU-samarbete och internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer. Större FoU-program riktade till småföretag - som Forska & Väx - för ökad konkurrenskraft och flera jobb och en kraftig förstärkning av forskningsinstituten som är viktiga för småföretag och nyttiggörande av forskning. Förstärkt nyttiggörande och kommersialisering, inklusive utvecklade ip-strategier, och ökat samspel mellan finansiärer samt innovationsupphandling, det vill säga upphandling inklusive FoU.
Detta är några av de förslag som VINNOVA fört fram till regeringen för att vi skall få ett starkare, effektivare och mindre haltande forsknings- och innovationssystem.
Prof. Per Eriksson
Generaldirektör för VINNOVA
