Hur man leder och organiserar arbete är en av de viktigaste frågorna för näringsliv och offentlig verksamhet. Men frågor som rör arbetets organisering, utveckling och management har försvunnit ur debatten, skriver VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson och Unionens förbundsordförande Mari-Ann Krantz i en debattartikel i Dagens Industri.
Det finns ingen idéutveckling på en övergripande nivå. Men behovet blir allt större i en värld där näringslivets förutsättningar ständigt förändras. Det är hög tid att lyfta upp frågan om ledarskapets framtid. Hur skapar man mervärde och tillväxt genom olika sätt att leda professionella verksamheter? Tillväxt i ekonomiska termer för företagen, liksom i kompetens för de anställda? Idédebatten har dessvärre tystnat. Nu är det dags att på bred front diskutera modellerna för ledarskap och organisering.
Globaliseringen och den starka internationella konkurrensen gör att det praktiska kunnandet om ledning och organisering av verksamheter blir avgörande för att skapa framgång. Sådant kunnande är ett strukturkapital som är svårt att kopiera och som tar lång tid att bygga upp. Den svenska modellen för ledarskap är en framgångsfaktor och baseras på decentralisering, informella arbetsformer och samverkan. Ömsesidig tillit har fungerat som smörjmedel i relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det har bidragit till en kultur på svenska arbetsplatser som präglas av delaktighet och ansvarstagande.
Frågan är hur länge till? På många håll introduceras modeller och ledningskoncept som utvecklats i betydligt mer formella och hierarkiska managementtraditioner än den svenska. Det goda i den svenska modellen riskerar att ersättas av mer byråkratiska metoder. Samtidigt saknas det en idédiskussion om vad som är effektiv verksamhetsledning i dagens och i framtidens näringsliv.
Investeringar i teknisk forskning och utveckling måste kompletteras med kunskapsutveckling om hur man skapar organisatoriska förutsättningar för innovation, effektivitet och konkurrenskraftigt arbete. Dagens kunskapssamhälle ställer helt andra krav på ledarskap och arbetsorganisation än gårdagens industrisamhälle, men här har forskningen och utvecklingen inte alls hängt med.
Den svenska modellen passar kommande generationer på arbetsmarknaden. Arbetskraften blir allt mer välutbildad och arbetslivet innehåller allt mer kvalificerade uppgifter. Unga människor vill vara en del av en kultur som uppmuntrar delaktighet och skapar inflytande. Den svenska modellen för management måste vidareutvecklas – inte avvecklas.
Därför föreslår vi att:
- Investeringar i teknisk forskning och utveckling kompletteras med utveckling av kunskap om hur man skapar organisatoriska förutsättningar för produktivitet och innovation. Det kräver fördjupade forskningsprogram för verksamhetsledning och arbetsorganisation och ett flertal forskningscentra för att bygga upp och sprida kunskaper.
- Arbetsgivarna och deras organisationer måste ta sitt ansvar och bidra till en debatt och kunskapsutveckling om ledningsfrågor. Även de fackliga organisationerna måste ta sitt ansvar och öka sitt engagemang i frågor som rör arbetsorganisation och ledarskap, såväl i debatten som i praktiken.
Den svenska modellen för ledarskap ger konkurrensfördelar och bidrar till tillväxt. Låt den vara en framgångsfaktor även i framtiden.
Mari-Ann Krantz, förbundsordförande Unionen
Per Eriksson, generaldirektör VINNOVA
