I Sverige är vi duktiga på akademisk nanoteknisk forskning. Vi har ett antal starka och internationellt erkända forskningsmiljöer och den kommersiella potentialen är stor. Samtidigt är kunskapen svag kring hur nanoteknik kan lyftas in i applikationer och nå nya marknader. Det är några av slutsatserna i VINNOVAs nya rapport ”Nanoteknikens innovationssystem”.
Nanoteknik handlar om att arbeta med material på atomär nivå, vilket ger möjlighet att utveckla nya unika egenskaper. På så vis har nanoteknik goda förutsättningar att stärka konkurrenskraften för svensk industri. Då måste den dock kopplas samman med applikationskunskap och sättas i ett marknadsrelevant sammanhang.
Vi kommer troligen aldrig att få se en nanoteknisk bransch i Sverige med en grupp företag byggda kring tekniken. I stället blir nanoteknik oftast en ingrediens i nya produkter. En parallell kan dras till utvecklingen av e-handel - som först spåddes bli en bransch men sedan utvecklades till ett inslag och en teknik i olika befintliga branscher.
Detta gör att etablerade företags deltagande i utvecklingen av nanotekniska innovationer är kritiskt, eftersom det är de som har produktions-, applikations- och marknadskunskapen. I Sverige finns i dag cirka 85 företag med koppling till nanoteknik. 34 är ”rena” nanoteknikföretag, ofta högskoleavknoppningar med verksamhet uppbyggd kring nanoteknik. Övriga 51 företag använder nanoteknik i vissa av sina produkter. I internationell jämförelse är detta antal företag lågt.
För att utveckla nya nanotekniska innovationer måste fler företag engageras. Nanotekniska innovationer ska givetvis inte utvecklas för nanoteknikens egen skull. Nanoteknik kan förbättra svenska företags konkurrenskraft. Samtidigt behöver forskningsmiljöerna näringslivets erfarenheter för att utveckla applikationer och skapa bättre förutsättningar för möten mellan aktörerna.
ABB, Sandvik och Höganäs är exempel på storföretag som med nanoteknik stärkt sin konkurrenskraft. Bland mindre företag i traditionella branscher finns glastillverkaren Pilkington Floatglas. Det finns otaliga möjligheter för ett stort antal branscher med produkter från självrenande glas till konstgjord hud.
Statens roll att skapa goda förutsättningar och incitament är viktig. Tänkbara insatser är delfinansiering av forskningssamarbeten mellan akademi och näringsliv samt skattelättnader för forskning och utveckling. Det finns god forskningskompetens, men för tillväxt och nya jobb fordras fler färdiga applikationer som är globalt konkurrenskraftiga.
Sverige har förutsättningarna för att skapa nya applikationer med hjälp av nanoteknik. Det gäller att ta till vara dem för att stärka svensk konkurrenskraft.
Rapporten ”Nanoteknikens innovationssystem”, som analyserar förutsättningarna för Sverige att skapa nanotekniska innovationer, är skriven av Eugenia Perez och Patrik Sandgren, analytiker på VINNOVA.
Eugenia Perez, analytiker, VINNOVA
