Sedan 2001 går svensk forskning och utveckling kräftgång. Den resursökning som föreslår i höstbudgeten räcker inte. Fredrik Reinfeldt måste ta kommandot och höja de offentliga forskningsresurserna till minst 1 procent av BNP, anser Per Eriksson, VINNOVA, Lena Treschow Torell, IVA, och Jan-Eric Sundgren, Volvo, med flera.
Var är visionerna för svensk forsknings- och innovationspolitik? Om inte statsminister Fredrik Reinfeldt tar kommandot riskerar Sverige att bli omsprunget inte minst av våra närmaste grannländer.
Hösten 2008 ska regeringen lägga fram sin forsknings- och innovationsproposition. Här behövs både visioner och förslag, men också en engagerad statsminister som tar kommandot och stakar ut färdriktningen som i andra länder.
Sedan 2001 går svensk FoU kräftgång. De offentliga investeringarna minskar. Den behovsmotiverade forskningen stagnerar. Istället bär näringslivet, genom att stå för 75 procent av investeringarna, upp merparten av svensk forskning.
I den nya budgeten framgår att regeringen sammantaget föreslår att resurserna för forskning ska öka med cirka 1,6 miljarder kronor. Det räcker inte. Därför föreslår vi att regeringen Reinfeldt höjer de offentliga forskningsresurserna till minst en procent av BNP. Dessutom måste regeringen snarast se över hur skatter, incitament och avdragsrätt utformas för att stärka forsknings- och innovationssystemet. Men det räcker inte med FoU.
Nationer som ligger vid teknikfronten måste dessutom ha hög entreprenöriell aktivitet, där företag exploaterar nya rön. Här är Sverige dåligt och politiken är inte koordinerad.
Forskningen har stor betydelse för Sverige när det gäller att generera nya produkter, tjänster och bättre behandlingsmetoder. Forskningen är en bra affär för samhället. Vi är rikare idag än vi var för hundra år sedan.
Avkastningen på FoU-investeringar i näringslivet är 20-30 procent, enligt en färsk rapport, Forskningens roll i samhället, från Forskningspolitiska institutet och Sister. Den samhällsekonomiska avkastningen på dessa investeringar är 40-60 procent. Avkastningen på statligt finansierad forskning uppgår till 20-50 procent.
De kunskapsmässiga, tekniska och organisatoriska framstegen svarar för merparten av produktivitetstillväxten i de rika OECD-länderna.
Forskningen blir allt mer externt finansierad och internationell. Svenska FoU-investeringar utomlands har ökat kraftigt, från sex till 24 miljarder mellan 1995 och 2001. Det är en ökning med 400 procent.
Sverige är för litet för att ensamt driva tunga industriella projekt. Genom vår spetskompetens håller vi oss ändå väl framme i internationella projekt. Ett exempel är utvecklingen av Airbus i Tyskland och Boeing i USA, dit Sverige exporterar teknik. Liknande exempel finns inom bland annat fordons- och läkemedelsindustrierna.
VINNOVA har i en ny rapport, Nationell policy för forskning och innovation, gjort en internationell jämförelse av nationella strategier för forskning. Här framgår att Kinas ledning siktar på sitt första Nobelpris 2020. De kinesiska ledarna räknar med att landet år 2050 är världens ledande forskningsnation.
Irland antog en innovationsstrategi sommaren 2006. Premiärminister Bertie Ahearns mål är att Irland ”2013 ska vara erkänt för sin excellenta forskning och ligga i framkanten”.
Finlands akademi presenterade i september 2006 den tekniska framåtblicken ”Finn Sight 2015”. Här beskrivs både den nya kunskapsekonomins processer och vilka områden Finland anser intressanta. Från 2007 till 2011 har en successiv nivåhöjning av FoU beslutats, med 400 miljoner euro, drygt 3,5 miljarder kronor.
Den danske statsministern Anders Fogh Rasmussens besök i Kina 2004 ledde till att en statsrådsgrupp inrättades, ledd av statsministern. Dessutom startades ett Globaliseringsråd. Efter ett års arbete presenterade rådet den danska globaliseringsstrategin ”Framgång, förnyelse och trygghet”. Samtidigt lade regeringen fram sitt globaliseringspaket med 350 förslag.
Liknande initiativ lyser med sin frånvaro inom svensk forsknings- och innovationspolitik. Men det börjar dra ihop sig. Nästa höst lägger regeringen alltså fram sin första forskningsproposition. Sverige står sig bra som kunskapsnation. Men det räcker inte.
De globala konkurrenterna sover aldrig. Tävlingen pågår dygnet runt från väst till öst, från toppuniversiteten i USA till de tillväxthungriga studenterna i Kina och Indien.
IVA:s och VINNOVAs nya projekt Forsknings- och innovationsframsyn ska ge dagens aktörer i innovationssystemet möjlighet att ge sin syn på framtidsfrågorna. Arbetet ska resultera i en handlingsplan för hur det svenska forsknings- och innovationssystemet bör utvecklas för att klara framtida internationell konkurrens.
Våra frågor till regeringen Reinfeldt är:
- Var finns visionerna som ska föra Sverige framåt och göra oss till en stark forskningsnation i framkant?
- Var är strategierna som hjälper oss prioritera bland FoU-satsningarna?
- Var finns incitamenten som ska uppmuntra universiteten att bli självständiga och konkurrenskraftiga?
- Var är visionerna som ska locka unga människor att satsa på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar?
I den globala ekonomin kan vi bara konkurrera genom att svensk kompetens är bäst, även den dag då länder som Kina och Indien har samma lönevillkor som vi.
Charlotte Brogren
vice vd, ABB Robotics
Birgitta Böhlin
vd, Samhall
Per Eriksson
gd, VINNOVA
Peter Holmstedt
vd, Ireco
Anders Narvinger
vd, teknikföretagen
Göran Sandberg
rektor, Umeå universitet
Jan-Eric Sundgren
senior vice president, AB Volvo
Lena Treschow Torell
vd, IVA
Pia Sandvik Wiklund
rektor, Luleå tekniska universitet
Läs rapporten Nationell policy för forskning och innovation.
Läs mer om Forskning- och innovationsframsyn.
