Läs även en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i Ny Teknik.
Det finns en rad exempel i världen på mindre universitet och högskolor, som byggt upp internationellt stark forskning, t.ex. Handelshögskolan i Stockholm. Stanford är stark inom forskning och innovation men inte stor inom grundutbildningen.
Låt oss titta på konkurrenskraften om FoU-medel och jämföra de största universiteten i Sverige med de mindre universiteten och högskolorna. Staten fördelar direkt, utan konkurrensutsättning, sk fakultetsanslag och motsvarande till landets universitet och högskolor. Dessa uppgick 2005 till ca 10 miljarder. De 10 största universiteten fick ca 85 % av dessa direkta anslag och ca 15 % gick till de övriga universiteten och högskolorna.
Vilken grupp är starkast att konkurrera om medel från forskningsråd, VINNOVA, statliga myndigheter och offentliga forskningsstiftelser? De 10 största får också här ca 85 % av medlen medan ca 15 % går till de övriga mindre universiteten och högskolorna. Även när man också räknar in övriga FoU-medel från bl a företag och internationella finansiärer blir resultatet likartat.
Slutsats: De 10 största universiteten i vårt system är inte mer konkurrenskraftiga än de övriga! Sedan kan man naturligtvis välja ut någon eller några finansiärer som ”viktigast” och få andra resultat – åt båda hållen.
Det avgörande är ökad internationell konkurrenskraft för akademi och näringsliv!
Vi måste då fokusera på uppbyggnad av ett antal internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer vid universitet och högskolor. Med all respekt för rektorer, ledare och administratörer så är den producerande enheten dessa miljöer. Här är Mathias Uhléns grupp på KTH, Lars Hultmans grupp i Linköping och SAFER (fordons- och trafiksäkerhet) i Göteborg exempel på starka miljöer med bred finansiering och externt engagemang. Långt viktigare än antalet universitet är:
- långsiktig statlig finansiering av civil FoU, på nivån 1 % av BNP som i Finland
- satsning på internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer
- internationella FoU-program, även utanför EU
- FoU-program för samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle
Vi bör koncentrera oss på detta. Även administrativt mindre högskolor och universitet kan bygga upp få men starka forsknings- och innovationsmiljöer där man som i USA undervisar även utanför sitt forskningsområde, samarbetar med näringsliv och samhälle samt med andra ledande miljöer internationellt och nationellt. Det var min inriktning som rektor för Blekinge Tekniska Högskola.
I flera fall vinner mindre över större! Inom VINNOVAs satsning på starka forsknings- och innovationsmiljöer, ”VINN Excellence Center”, var Karlstads universitet framgångsrikt inom transportområdet.
Inom Nyckelaktörsprogrammet, som syftar till professionalisering av samverkansuppgiften, befanns efter behandling av bedömningspaneler och programråd med internationella experter, flera stora universitet vara icke konkurrenskraftiga medan Karlstad klarade sig bättre.
Färre och större universitet är inte alltid bättre men en satsning på starka forsknings- och innovationsmiljöer är avgörande för akademins och näringslivets konkurrenskraft.
Prof. Per Eriksson
Generaldirektör för VINNOVA
Läs underlaget till debattartikeln.
