Motdraget då företag flyttar produktion utomlands bör inte vara att sätta upp hinder för utveckling. I stället bör insatser göras för att stimulera företag att öka kunskaps- och exportintensiteten i den verksamhet som är kvar i Sverige. Lär av Norge som ger mindre företag avdrag för investeringar i FoU, föreslår VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson och analytikern Jan Edling.
Storföretagen gör nu goda vinster, men de investeringar som görs ökar inte sysselsättningen i Sverige. Samtidigt flyttar såväl stora som små företag ut en del av produktionen. En viktig strategi för att öka sysselsättningen måste därför vara att små och medelstora företag, SMF, satsar mer på forskning och innovationer i varor och tjänster som kan säljas på en snabbt växande global marknad.
Tyvärr står de flesta av dessa företag främmande inför FoU. De svarar visserligen för 9 procent av företagens FoU, men investeringarna görs i huvudsak av ett fåtal utländska och svenska internationella små och medelstora företag. De nationella SMF (som utgör 91 procent av alla SMF) svarar bara för 0,7 procent av hela näringslivets FoU-investeringar.
I Norge har man med framgång arbetat med skatteavdrag för FoU. I Skattefunn, som systemet kallas, kan små och medelstora företag utöver normala kostnadsavdrag få 20 procents skatteavdrag för FoU-investeringar som godkänts av Norskt forskningsråd, upp till 4 miljoner norska kronor per år. Om investeringen sker genom samarbete eller köp av tjänster från en godkänd forskningsinstitution, kan man få upp till 8 miljoner norska kronor. Även utländska företag kan söka.
Det norska systemet har blivit en så stor succé att det utvidgats till samtliga företag. Företag med mer än 100 anställda får 18 procents avdrag. Förra året betalades 1,8 miljarder ut i skattelättnader. På två år har 5 500 företag fått 9 000 projekt på upp till fem år godkända. Merparten av stödet går till den industrirelaterade tjänstesektorn och tillverkningsindustrin. 75 procent av de företag som fått skattelättnader har startat projekt som de inte skulle ha startat annars. Företag som fått stöd har också börjat arbeta mer strukturerat med forskning och innovation. Skattefunn har dessutom skapat bättre kontakter mellan näringsliv och forskning. Företagen har också stärkt sin konkurrenskraft på exportmarknaden.
Det storföretagsdominerade Sverige behöver strategier som gör oss mindre sårbara och som väcker intresset hos SMF för forskning och innovation. Det är också viktigt att hitta lösningar som bygger på marknadens egen efterfrågan på forskning. Ett skattestöd på 20 procent innebär ju att företagen själva satsar 80 procent. Den i Sverige smala sektorn med forskningsinstitut skulle därmed sannolikt breddas. Högskolorna skulle få tydligare signaler om företagens FoU-behov.
VINNOVA arbetar redan med försök där småföretag i konkurrens med varandra kan söka statligt FoU-stöd till forskning som de själva vill satsa på. Skatteavdrag enligt norsk modell skulle bädda för satsningar på en mer kunskapsintensiv produktion. Det tidigare systemet med skatteavdrag för FoU som infördes av finansminister Gunnar Sträng föll på att skattemyndigheterna inte kunde kontrollera vilka avdrag som var forskningsrelaterade. Men i den norska modellen granskar forskningsrådet (i detta sammanhang motsvarande VINNOVA) forskningsinnehållet.
Med tanke på att Sverige är mer storföretagsorienterat än Norge, och att våra storföretag redan satsar mycket på forskning och utveckling, bör ett svenskt system begränsas till företag med mindre än 250 anställda.
Per Eriksson, generaldirektör, VINNOVA
Jan Edling, analytiker, VINNOVA
