Småföretagen i Sverige står för en mycket liten del av näringslivets FoU-insatser, hälften av snittet i Europa. Det slår mot tillväxten i en alltmer kunskapsbaserad ekonomi. Inrätta ett innovationsprogram för småföretag efter den amerikanska förebilden SBIR, Small Business Innovation Research, föreslår VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson.
Regeringen har nyligen framhållit vikten av att svenska små och medelstora företag tar del av kunskapsutvecklingen och att deras tjänste- och produktförnyelse stärks. Men det svenska utgångsläget är inte speciellt bra. Enligt European Report on Science & Technology Indicators 2003 ligger genomsnittet för småföretagens (upp till 100 anställda) andel av företagssektorns FoU på knappt 8 procent. I USA ligger siffran på drygt 10 procent och i Finland på 14 procent. För Sveriges del stannar denna siffra på knappt 4 procent! Delvis återspeglar detta våra FoU-starka storföretag, men också ett stort FoU-avstånd mellan stora och små företag. För en positiv utveckling behövs ett antal "draglok" bland företagen som visar vägen. Goda exempel är Autoliv och Micronic som båda utvecklats från små till växande och världsledande företag inom sina områden genom satsning på forskning och innovation. Den kunskapsbaserade delen av det svenska näringslivet är i ett internationellt perspektiv ovanligt starkt koncentrerad till några få stora multinationella företag. Och en del av dem har under senare år dragit ner rejält på sina FoU-insatser.
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare vid SNS, hävdade den 29/5 här på debattsidan att Sverige utvecklas mot fler låglönejobb och deltidsarbeten i stället för mot fler kvalificerade jobb. Internationella jämförelser visar att om statliga program ska få bestående effekt måste de vara långsiktiga. Ett exempel som rönt stort intresse är FoU-programmet SBIR (Small Business Innovation Research) som startades som försöksverksamhet i USA 1976, och som 1982 ledde till en lag som stipulerar att en viss procentandel (2,5 procent i dag) av externt utförd federal FoU ska riktas till småföretag. I dag finns motsvarande program i bland annat Storbritannien, och andra länder är på väg att följa efter. VINNOVA har i sin forskningsstrategi (ett underlag till kommande forskningspolitiska proposition) föreslagit regeringen en särskild satsning på 100 miljoner kronor till ett program som är en svensk variant av SBIR, "Forskning och innovation i småföretag". Nästa år, 2005, startar VINNOVA ett pilotprogram inom sin anslagsram i enlighet med dessa principer. Vi uppmuntrar också alla andra offentliga forskningsfinansiärer att följa efter. Det är inte bara småföretagen själva och regeringen som har ansvar för FoU-satsningar vid småföretag utan också samtliga statliga och andra nationella FoU-finansiärer.
Syftet med det programmet är att med stöd till forskning och innovation stärka småföretagens konkurrenskraft och tillväxt. Företagen får konkurrera om medlen och också göra egna insatser. I VINNOVAs program krävs nästan alltid 50 procents medfinansiering. Under den första fasen kan projekt få högst 500 000 kronor och under den andra högst 5 Mkr. Forskningsinsatserna kan göras såväl inom företaget som genom uppdrag till högskolor, forskningsinstitut och andra företag. Patent med mera tas, ägs och betalas av företaget och projektresultat ska publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Över 20 års erfarenheter från USA visar på stor framgång. Även de vetenskapliga resultaten ligger, både till antal och kvalitet, helt i paritet med motsvarande från rent högskolebaserad forskning av motsvarande karaktär. Forskningsfinansiärer "förlorar" med andra ord faktiskt ingenting i vetenskaplig höjd med detta program. Tvärtom ges forskningen en extra dimension då resultaten både är på en vetenskapligt hög nivå och sker utifrån företagens behov, så kallad behovsmotiverad forskning. Detta ger en omedelbar anknytning till marknaden och en snabbare väg till nyttiggörande och kommersialisering. Dessutom skapas en positiv spiral där företagens behov i sin tur ger upphov till nya idéer och till nya forskningsuppdrag och forskningsprojekt på högskolan.
Här är alltså ett konkret förslag som bygger på internationell erfarenhet. Vi ser gärna att alla svenska offentliga forskningsfinansiärer genomför motsvarande program så som skett i USA. Genomslaget och betydelsen för småföretagen och tillväxten blir då mycket större än om VINNOVA står ensamt. Om alla deltog skulle det ge uppåt 200 Mkr årligen till forskning i småföretag! VINNOVA är berett att vara "coach" för ett sådant nationellt program.
Per Eriksson, generaldirektör, VINNOVA
