Sverige har hamnat på efterkälken i tillväxtligan. Det visar en ny rapport från VINNOVA, verket för innovationssystem, som presenteras i dag torsdag. För att kunna vända utvecklingen krävs en helt ny tillväxtmodell för offentligt-privat samspel, bättre möjligheter de små nya högteknologiska företagen och mer behovsorienterad forskning. Det anser Per Eriksson, generaldirektör på VINNOVA, Anders Flodström, rektor på KTH och Michael Treschow, vice ordförande i Svenskt Näringsliv.
I Finland går 40 procent av de statliga anslagen för civil forskning till behovsmotiverad forskning. Motsvarande andel i Sverige är drygt 10 procent.
Sverige har under de senaste tre decennierna tappat fart i fråga om ekonomisk tillväxt. Sedan 1970-talet har vi haft en sämre tillväxttakt än flertalet av våra viktigaste konkurrentländer. Som exempel kan nämnas våra grannländer Norge och Finland, som båda visat högre tillväxttakt än Sverige. En orsak till detta är att den tidigare framgångsrika svenska tillväxtmodellen inte fungerar. Förutsättningarna har förändrats genom ökad globalisering, avregleringar och en alltmer kunskapsbaserad ekonomi. Tillväxt, innovationer och FoU i Sverige har i mycket hög utsträckning varit koncentrerad till stora, multinationella företag. När dessa nu flyttar produktion utomlands, ställs ökade krav på satsningar på små och medelstora företag. Dessa företag står i dag för en mycket låg andel av innovationssatsningarna i Sverige.
Historiskt finns många exempel på en väl fungerande samverkan mellan offentliga aktörer och storföretag. Som exempel kan nämnas samverkan mellan Ericsson, Televerket och de tekniska högskolorna, som bidrog till det svenska telekomundret. I stort sett hela vår högteknologiska industri har grundats på den sortens partnerskap.
Avregleringarna av till exempel el- och telemarknaderna har varit både nödvändiga och nyttiga. Samtidigt innebär de utmaningar att hitta nya modeller för trepartssamverkan; mellan politik, näringsliv och akademi, så kallad Triple Helix.
I en ny rapport, "Nationella innovationssystem", som publiceras i dag har VINNOVA identifierat ett antal viktiga delar i en ny tillväxtmodell:
1. En ny modell för offentligt-privat samspel. En ny modell för offentligt-privat samspel bör grundas på samspel mellan behovet av ökad förnyelse inom den internationellt sett stora offentliga verksamheten och behovet av innovation och tillväxt i näringslivet. Den relativa storleken på svensk offentlig sektor innebär att innovationer där blir avgörande för framtida svensk välfärd. Samtidigt betyder storleken och de höga kvalitetskraven i offentlig sektor att den har förutsättningar att bli en effektiv hävstång för innovation och produktion i såväl nya som befintliga företag i Sverige. Detta kräver dock en ökad andel av resurserna till innovationer för ökad kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet. Det genererar i sin tur en ökad efterfrågan på innovativa lösningar från svenskt näringsliv och ett ökat behov av avancerad kunskap. Därmed skapas en god grund för kunskapsbaserat samspel mellan offentlig verksamhet, privat näringsliv och forskning i högskolor och forskningsinstitut.
2. Ökade satsningar på nya och små högteknologiska tillväxtföretag. Det är nödvändigt att öka antalet högteknologiska, innovativa små och medelstora företag i Sverige, och att ge dessa företag internationellt goda möjligheter att växa i Sverige.
Även om nya högteknologiska företag svarar för en liten andel av den totala produktionen, svarar de för en stor andel av näringslivets förnyelse i form av radikala innovationer.
De är därför av central betydelse för den samlade innovationsförmågan i ekonomin. Innovativa små och medelstora företag svarar dessutom för den största tillväxten av nya jobb, vilket ger dem en central roll för tillväxten i Sverige. Villkoren för företagande är dock i huvudsak anpassade för stora företag. Som exempel kan nämnas att inte ett enda av de befintliga storföretagen i Sverige i dag har startas efter 1970. I till exempel USA har däremot ett flertal relativt nystartade högteknologiska företag tagit sig upp till toppskiktet av storföretag. Microsoft är bara ett av flera exempel. För att stimulera nyetablerade företag att växa krävs förbättringar av de satsningar och incitamentsstrukturer som finns i dag. Till exempel satsningar på finansiering i tidiga stadier och på inkubatorer, där akademin, offentliga sektorn och storföretagen tillsammans hjälper nystartade företag att utvecklas och växa.
3. Ökade satsningar på behovsmotiverad forskning. Sverige har med internationella mått mätt satsat lite resurser på behovsmotiverad forskning. Det vill säga forskning som prioriteras med utgångspunkt från konkurrenskraft och framtida behov för innovation och tillväxt i Sverige, och som genomförs i nära samspel med näringslivet. I Finland går 40 procent av de statliga anslagen för civil forskning till behovsmotiverad forskning. Motsvarande andel i Sverige är drygt 10 procent. (Om de så kallade löntagarfondsstiftelserna räknas till de statliga anslagen.)
Det är särskilt viktigt att satsa mer resurser på statligt finansierad behovsmotiverad forskning i en tid när storföretagen flyttar produktion utomlands. Detta eftersom de små och medelstora företagen, där mycket av tillväxten måste ske, oftast har små egna FoU-resurser.
Sverige har goda förutsättningar att åter bli ett internationellt ledande tillväxtland, som skapar resurser för ökat välstånd och en hållbar samhällsutveckling.
Vi är en stark kunskapsnation med lång industritradition, stark högskoleforskning och kompetenta människor som har lätt att ta till sig ny teknik och nya kunskaper. För att också bli framgångsrika ifråga om långsiktig tillväxt krävs att vi lägger grunden för och satsar resurser på en ny svensk tillväxtmodell.
Per Eriksson
generaldirektör VINNOVA (Verket för innovationssystem)
Anders Flodström
rektor KTH
Michael Treschow
vice styrelseordförande Svenskt Näringsliv
