Sverige satsar stora resurser på forskning men tillväxten är låg. Samspelet mellan forskning, företagande och politik, den så kallade Triple Helix, måste förbättras för att Sverige ska kunna få en internationellt konkurrenskraftig och hållbar tillväxt.
Ett lands och dess företags konkurrenskraft och därmed välstånd bestäms i allt större utsträckning av hur man kan bygga upp ny kunskap och kompetens som används i produkter och tjänster. Man talar om att ekonomin blir allt mer kunskapsbaserad. Detta är i sig inget nytt men att det omfattar snart sagt hela ekonomin är ett nytt fenomen.
OECD har arbetat mycket med att förstå hur en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi utvecklas. Den första lärdomen är att det inte räcker med att utveckla ny kunskap genom forskning. Forskningen måste också omsättas till innovationer i form av nya eller förbättrade produkter, tjänster och processer som det finns behov av. Betydelsen av den behovsmotiverade forskningen är därför särskilt stor. Man kan säga att forskning omvandlar pengar till kunskap och kompetens medan innovationer omvandlar kunskap och kompetens till pengar. Investeringar i forskning ska alltså ge ekonomisk avkastning genom innovationer.
Den andra lärdomen är att det i regel viktigaste för ett effektivt system är att samspelet fungerar mellan de organisationer, privata och offentliga, som producerar, sprider och använder ny kunskap och ny teknik. Man kallar detta innovationssystem. Studier visar att nio av tio innovationer sker just i ett sådant samspel mellan flera organisationer. Endast en av tio innovationer sker isolerat inom en organisation. Det viktigaste för att innovationssystemet ska fungera effektivt, det vill säga ge hållbar tillväxt, är ett gott samspel mellan de tre aktörssfärerna företagare, forskarsamhälle och politik. I forskningen om innovationssystem kallas detta Triple Helix eller tillväxtspiralen. Den positiva förändring som skett från problem och stagnation till framgång och tillväxt i Finland, North Carolina och Blekinge är exempel på vad en fungerande tillväxtspiral kan betyda.
När innovationssystemet fungerar effektivt blir avkastningen från investeringar i forskning och utveckling stor. I en ny pilotstudie från VINNOVA uppskattas att den svenska statens forskningsinvesteringar inom områdena bioteknik och IT/telekom avkastat 10-30 gånger insatsen. Motsvarande internationella studier visar liknande resultat.
I det svenska systemet görs relativt stora satsningar på forskning. Närmare fyra procent av BNP läggs på forskning, tre procent från näringslivet och en procent från staten. Men tillväxten är låg. Var ligger då felet? Satsar vi forskningsresurserna på fel områden? Ja, till viss del är det så. Sverige satsar idag alldeles för lite på teknisk FoU. Finland har till exempel satsat väsentligt mer kraftfullt på teknikområdet. Faktum är att Finland nu även i absoluta tal har fler årsverken inom FoU än Sverige vid industriforskningsinstitut och tekniska fakulteter på universitet och högskolor. Den svenska satsningen på FoU vid småföretag och på så kallade inkubatorer för att starta forskningsintensiva företag är liten om vi jämför med till exempel USA. Det allvarligaste problemet är dock att det svenska innovationssystemet inte fungerar tillräckligt bra. Samspelet inom Triple Helix är inte effektivt nog.
Vad bör vi då göra i Sverige? Den svaga ekonomiska tillväxten innebär inte att satsningarna på forskning bör hållas tillbaka. Stora forskningsinvesteringar, särskilt inom teknikområdet, är avgörande för långsiktig ekonomisk tillväxt. Sverige måste prioritera behovsmotiverad forskning lika högt som viktiga konkurrentländer. Sverige behöver också en väl utvecklad satsning på FoU vid småföretag och på inkubatorer för start av högteknologiska och forskningsintensiva företag. Det allra viktigaste är dock att det utvecklas effektiva innovationssystem där samspelet mellan forskning, företagande och politik fungerar väl. Då kommer också många andra problem att kunna lösas.
VINNOVA, det statliga verket för innovationssystem, ska främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem inom områdena teknik, transport och arbetsliv. Till förfogande finns cirka en miljard kronor per år. Vi kommer att göra vårt yttersta inom ansvarsområdet för att främja hållbar tillväxt. Det handlar om allt från utformning av FoU-program till sammansättningen av programråd. En ekonomisk tillväxt i världsklass kräver effektivare svenska innovationssystem. Det är den viktigaste utmaningen för Sveriges framtida tillväxt och välfärd.
Per Eriksson, generaldirektör, VINNOVA
