Sverige som bioteknikland ligger i tätklungan internationellt. Vi har i relativa termer en stark forskning och många bioteknikföretag. På senare år har också andra positiva faktorer - ökad tillgång till riskkapital, ökat intresse för entreprenörskap och spirande klusterbildningar - bidragit till att stärka bilden av Sverige som en framgångsrik biotekniknation.
Men det är ytterst viktigt att vi inte slår oss till ro med detta. Ett stort hot mot svensk bioteknikindustri är att Sverige är ett litet land. Den lilla hemmamarknaden, och de i absoluta tal högst begränsade finansiella resurserna för bioteknisk FoU, påverkar våra utvecklingsmöjligheter. För att kompensera nackdelarna måste vi snarast och med kraft fokusera på några faktorer:
Internationell konkurrenskraft
Biotekniksektorn är koncentrerad till ett fåtal regioner här i landet. Stockholm/Uppsala, Göteborg, Skåne och Umeå har alla starka forskningsmiljöer inom bioteknik. Frågan är om det finns förutsättningar att skapa en kritisk massa av FoU och riskkapital i varje region. Ska Sverige vara internationellt konkurrenskraftigt, måste sannolikt det strategiska samarbetet och utbytet mellan de få svenska klustren bli både effektivare och starkare. Då måste bland annat profilering och rollfördelning mellan de olika "bio-regionerna" bli tydligare än idag. I och med att biovetenskaplig forskning numera går mot "big science" är det också viktigt att svensk forskning knyter starka kontakter med mer resursstarka internationella miljöer.
Tidigt flexibelt kapital
Det råder fortfarande brist på tidigt flexibelt riskkapital. Det saknas också pengar till studier i övergången mellan forskning och tidigt utvecklingsarbete. Detta riskerar att slå hårt mot möjligheterna till nya avknoppningsföretag från universitetsforskningen, samt mot små och medelstora företag som vill utvidga sin FoU-verksamhet.
Fler och större företag
VINNOVA, Verket för innovationssystem, främjar hållbar tillväxt genom att finansiera behovsmotiverad forskning och utveckla effektiva innovationssystem inom ett flertal områden. Bioteknik är en av våra huvudprioriteringar. VINNOVA vill särskilt satsa på att stärka och stabilisera villkoren för de mindre biotekniska företagen, för att behålla och utveckla dynamiken i det svenska systemet. Nya företag måste ständigt utvecklas, samtidigt som de befintliga företagen växer. Fler företag måste bygga upp en egen portfölj av projekt, för att ha möjlighet att gå vidare till nästa utvecklingsfas.
Snabbare och billigare teknik
För att mindre företag ska kunna växa krävs också att de har tillgång till rätt teknik och kompetens. Teknikutvecklingen är till exempel viktig för att kunna utnyttja all den information som skapats via det senaste decenniets stora DNA-sekvenseringsprojekt. Tillväxtpotentialen i att utveckla snabbare och billigare teknik är stor. Det är också en grundläggande förutsättning för att många av de svenska företagen ska kunna växa och bli internationellt konkurrenskraftiga.
Starkare prioriteringar
Sverige är för litet för att kunna bli bäst på allt. Därför måste vi välja bästa möjliga vägar till utveckling. En kraftsamling måste ske i olika led i det svenska innovationssystemet. VINNOVA satsar tydligt på strategiskt viktiga områden inom bioteknikområdet. Vi har bland annat i dagarna presenterat en satsning inom BioNanoIT. Det är ett nytt mångvetenskapligt FoU-program som kopplar samman biovetenskaper med mikro/nanovetenskap och IT. VINNOVA satsar 100 miljoner kronor fram till år 2007. Under den första utlysningsperioden i år satsas 10 miljoner.
För att svenska satsningar ska ge bästa möjliga resultat krävs alltså flera viktiga insatser. Klarar Sverige att hantera dessa viktiga frågor finns det stora möjligheter att vi även i framtiden kan vara en stark biotekniknation.
Per Eriksson, generaldirektör, VINNOVA
Monika Carlsson-Ulin, enhetschef bioteknik, VINNOVA
