Vi måste öka den tekniska forskningen, inte minska den som vi gör idag. Annars har Sverige inte en chans att åter bli ett ledande tillväxtland, skriver Per Eriksson, generaldirektör på VINNOVA.
Sverige satsar mest i världen på FoU. Ändå har den långsiktiga tillväxten varit svag i internationell jämförelse. Vi hamnar först på artonde plats i OECDs tillväxtrankning, en degradering från fjärde plats år 1970. Görs inget åt detta nu riskerar vi att gå en dyster tid till mötes.
Företagen minskar sin forskning i Sverige och flera företag flyttar ut sin forskning från landet. Samtidigt minskar forskningsstiftelserna de årliga utbetalningarna med cirka 1 miljard kronor. Flera länder i vår omgivning vässar nu sin förmåga att konkurrera i den globala kunskapsekonomin. Finland till exempel har en i absoluta tal större teknisk forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Tyskland ökar IT och telekomforskningen med 3,6 miljarder Euro under 2002-2006.
Det är uppenbart att den tekniska forskningen i Sverige måste ökas radikalt för att vi ska kunna behålla vår internationella konkurrenskraft.
I den verksamhetsplan som VINNOVA i dagarna lämnat in till regeringen har vi utvecklat en strategi med 18 tillväxtområden inom näringsliv och offentlig verksamhet, där vi har en stark bas i Sverige och där positionerna nu måste försvaras och helst flyttas fram. Det handlar om att utnyttja den tillväxtpotential som finns inom till exempel telekomsystem, IT-tjänster i offentlig verksamhet, gröna material, innovativa livsmedel och intelligenta förpackningar.
För att få Sverige att klättra i tillväxtligan och åter bli ett ledande tillväxtland måste vi både stärka den behovsmotiverade forskningen och öka avkastningen på våra forskningsinvesteringar. VINNOVAs strategi är att inom dessa 18 tillväxtområden utveckla samspelet mellan aktörerna i innovationssystemen. Särskilt viktigt är samspelet mellan forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet, det som kallas Triple Helix.
Ett mycket framgångsrikt sätt att skapa nära samspel mellan aktörer finns inom de 23 kompetenscentrum som skapats med finansiering från VINNOVA. Där arbetar forskare och företag nära tillsammans. Internationella utvärderingar har visat att de kombinerar hög vetenskaplig kvalitet med stor industriell relevans. VINNOVA kommer nu att gå vidare med ytterligare satsningar på kompetenscentrum för att skapa flera starka forsknings- och innovationsmiljöer.
Vi vill också ha en starkare tillväxt hos de nya FoU-baserade företagen. Därför kommer VINNOVA att främja framväxten av ett nationellt system för inkubatorer och såddfinansiering inom viktiga tillväxtområden. Inkubatorerna utformas så att de bidrar till ett effektivt samspel mellan högskolor, forskningsinstitut och företag, inklusive riskkapitalbolag och affärsänglar.
Erfarenheter från andra länder visar att satsningar på inkubatorer och såddfinansiering ofta har avgörande betydelse för att öka avkastningen på investeringar i FoU. Men det krävs både teknisk, vetenskaplig och affärsmässig kompetens för att de ska fungera.
VINNOVAs insatser utgår även från de regionala förutsättningarna på varje plats och på den närhet och täthet som finns i det lokala samspelet. Tidigare i år lanserade vi första steget i vårt VINNVÄXT-program, där regionerna tävlar om FoU-medel och medel för att utveckla ett effektivt innovationssystem i regioner. Det kommer att fördelas 40 miljoner kronor per år under en tioårsperiod i detta program.
För att åter göra Sverige till en attraktiv innovationsmiljö i tillväxtligans toppskikt, måste till växtstrategier som VINNOVAs upp på agendan i den politiska debatten, i företagens styrelserum och högskolans ledning och fakulteter!
Per Eriksson, generaldirektör, VINNOVA
