Sekretess

Ansökningar till VINNOVAs program är allmänna handlingar som kan begäras ut av allmänheten eller massmedia. VINNOVA kan dock neka utlämnande med stöd av offentlighets- och sekretesslag.

Frågor om sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Sekretess innebär att uppgifter som omfattas av sekretess inte får röjas för vare sig någon annan myndighet eller enskild fysisk eller juridisk person.

Frågan om vissa uppgifter omfattas av sekretess ska prövas varje gång någon vill få ut en allmän handling; att informationen tidigare bedömts vara sekretessbelagd innebär inte med automatik att samma bedömning ska göras vid nästa tillfälle.

Det är i första hand den handläggare som hanterar ärendet som ska göra den primära bedömningen av om en handling innehåller uppgifter som ska vara sekretessbelagda. Om den som begärt ut handlingen vill ha ett formellt sekretessbeslut går även en av VINNOVAs jurister igenom handlingen.

Av tryckfrihetsförordningen (1949:145) framgår att innehållet i allmänna handlingar som huvudregel är offentliga. För att uppgifter i en allmän handling ska kunna sekretessbeläggas krävs därför uttryckligt stöd i lagen.. Att en handling är allmän är alltså inte detsamma som att innehållet i den är offentlig.

Ansökningar till något av VINNOVAs program är allmänna handlingar som regelbundet begärs utlämnade av allmänheten och massmedier. Även ansökningar som avslås bevaras på VINNOVA och är allmänna handlingar. Nedanstående beskriver kortfattat hur sekretessbedömningen av de handlingarna görs.

Den bestämmelse om sekretess som i första hand gäller för ansökningarna till VINNOVAs program är 30 kap 23 § OSL. Bestämmelsen innebär att sekretess gäller för uppgifter om den enskildes affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat, under förutsättning att den enskilde är föremål för VINNOVAs verksamhet och lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs. För att uppgifter ska vara möjliga att sekretessbelägga krävs också att uppgifterna inte är alltför generella eller redan är allmänt kända.

Begreppet affärs- och driftsförhållanden är inte klart definierat i lagtexten. Typiskt sett omfattas förvärv, överlåtelser, upplåtelser eller användning av egendom eller tjänster, men också verksamhetsriktlinjer, marknadsundersökningar, marknadsplaneringar och planer rörande reklamkampanjer ryms inom begreppet. Till de uppgifter som vanligtvis sekretessbeläggs hör även kalkyler som ligger till grund för fortsatt verksamhet, analysmetoder, utredningar, budget och anställdas individuella löner.

Av ovanstående framgår att det inte går att bestämt förutsäga exakt vilka uppgifter som kommer att sekretessbeläggas. Om det finns grund för att sekretessbelägga uppgifter i en allmän handling avgörs från fall till fall. Sekretessreglerna är vanligtvis utformade så att sekretessen gäller en viss uppgift i ett visst sammanhang, en viss verksamhet eller myndighet under en bestämd tid. Avgörande för sekretessbedömningen enligt nämnda lagrum är om uppgiften är av sådan art att den typiskt sett kan medföra ekonomisk skada för den som trätt i affärsförbindelse eller annan liknande förbindelse med VINNOVA.

Under vissa särskilda omständigheter kan sekretessen brytas. Bl.a kan VINNOVA enl 11 kap 3 § OSL lämna ut sekretessbelagda uppgifter till myndigheter för forskningsändamål. Den sekretess som gäller vid VINNOVA gäller då också hos den mottagande myndigheten. Andra sekretessbrytande situationer framgår av 10 kap 6§ (särskilt fall)  och 12 kap 2§ (samtycke) OSL. Enligt 10 kap 14 § OSL kan VINNOVA även,  efter en individuell bedömning, lämna ut sekretessbelagda uppgifter till någon enskild med förbehåll som starkt begränsar mottagarens rätt att förfoga över uppgifterna. Genom ett förbehållet uppkommer tystnadsplikt för den person som är mottagare av de sekretessbelagda uppgifterna. Bryter den personen som är bunden av förbehåll mot tystnadsplikten kan han/hon straffas med böter eller fängelse.

Den som är anställd vid en myndighet har en tystnadsplikt som innebär skyldighet att iaktta sekretess såväl under anställningstiden som efter att anställningen upphört. Brott mot tystnadsplikten kan enligt 20 kap 3 § brottsbalken (1962:700) medföra böter eller fängelse i högst ett år.

Om röjande av sekretessbelagda uppgifter skulle orsaka skada kan även följa ett skadeståndsansvar.