Innovationer är en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt. Men de är inte en tillräcklig förutsättning. Den ekonomiska tillväxten kommer när innovationer används för lönsam produktion av varor och tjänster.
Det vi idag i Sverige lever på att sälja till omvärlden har i morgon någon annan lärt sig göra billigare eller bättre - och ofta bådadera. Sveriges förmåga att skapa innovationer - nya eller bättre tjänster, produkter och processer - är därför en nödvändig förutsättning för att vi ska kunna behålla vårt ekonomiska välstånd. Vi har ingen medfödd flytväst - om vi slutar simma så sjunker vi..
Att omsätta en ny idé till en framgångsrik innovation kräver kompetens inom en rad olika områden: Vilka är kunderna och hur får vi kontakt med dem? Vad är kunden villig att betala för? Hur kan vi enklast producera detta? Vad finns det för regler vi måste ta hänsyn till? Hur kan vi finansiera utveckling och tillverkning?
Ett företag - eller en enskild individ - har sällan spetskompetens inom alla dessa områden. De flesta innovationer kommer därför till i samverkan mellan ett antal olika aktörer: Företag med olika specialistkompetens, konsulter, finansiärer, högskoleforskare etc. För att en sådan samverkan ska komma till stånd måste flera förutsättningar vara uppfyllda:
- Det måste finnas länkar mellan de olika aktörerna: De måste känna till varandras existens, och ha förtroende för varandras förmåga och vilja att samarbeta.
- En gemensam vision om vad som går att åstadkomma, som ger drivkraft åt samarbetet.
- Spelregler, som uppmuntrar samverkan och förnyelse.
Med innovationssystem menar vi kombinationen av aktörer, länkar mellan dessa, drivkrafter och spelregler som påverkar förmågan att skapa innovationer.
Genom analysarbete inom OECD har innovationssystem blivit ett viktigt begrepp i utformningen av politik för förnyelse i de flesta utvecklade ekonomier. En viktig lärdom av OECDs arbete är att det finns inte ett "rätt" sätt att utforma innovationssystem. Det viktiga är att de olika delarna - aktörer, länkar, visioner och spelregler - passar ihop med varandra.
Innovationssystem kan beskrivas på olika nivåer, beroende på vilken fråga man vill ha svar på: En bild av det nationella innovationssystemet fokuserar på det som är specifikt för ett land: Hur företagsstruktur och offentlig FoU är anpassade till varandra, spelregler i form av konkurrenslagstiftning, patentsystem, högskolans 3e uppgift etc. En bild av ett sektoriellt innovationssystem fokuserar mer på t ex kunskapskällor och spelregler som är specifika för den sektorn. I ett regionalt perspektiv kan avstånd mellan olika aktörer vara viktigt, eftersom närhet underlättar att man bygger förtroende.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att innovationssystem alltid är öppna. Alla aktörer har fler länkar till omvärlden än vad som ryms i en översiktlig systembeskrivning. Multinationella företag är viktiga aktörer i nationella innovationssystem, men är samtidigt uppkopplade i andra nationers innovationssystem. För Ericsson är både Sverige och Kina viktiga.. Närhet mäts inte alltid i kilometer: För ett forskningsbaserat bioteknikföretag kan forskare inom samma specialitet på Stanford eller i Beijing vara de "närmaste" samarbetsparterna.
Innovationer är en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt. Men de är inte en tillräcklig förutsättning. Den ekonomiska tillväxten kommer när innovationer används för lönsam produktion av varor och tjänster. Den snabba globaliseringen av svenska storföretag har lett till att Sverige just nu har blivit specialiserat på FoU: Företagens FoU-investeringar i Sverige stöder produktion utomlands, ofta nära kunderna - det är detta vi kallar "den svenska paradoxen".
