Sveriges prioriteringar inför FP8 diskuterades på seminariet "Sveriges prioriteringar i det europeiska forskningslandskapet -Europa 2020 från ett svenskt forsknings- och innovationsperspektiv" som arrangerades av IVA den 23 augusti.
På seminariet diskuterades svenska prioriteringar inför FP8 ur flera olika perspektiv: akademi, institut, näringsliv och myndighet samt med utgångspunkt från EU2020-strategin.
Joakim Palme, Insitutet för framtidsstudier, tog bl a upp det åldrande samhällets utmaningar som pekas ut i EU2020-strategin
. Utmaningen kommer oberoende av hur man önskar lösa den varför forskning om den ekonomiska livscykeln är ett viktigt bidrag.
Förutsättningar för samspelet mellan olika forskningsområden och aktörer bör utvecklas vidare. Det är därför viktigt med ett bättre samarbete både inom EU men även med länder utanför EU. Även om innovation är viktigt för ett lands välfärdsutveckling måste det inbegripa ett vidare perspektiv än idag och inkludera mjuka värden. I denna aspekt är forskning om samhällsstyrning viktigt och centralt för att få en fungerande samhällssystem och skapa möjligheter och incitament för innovation.
Lena Treschow Torell, ERAB (EU:s råd för forskning) hänvisade till ERAB-rapporten ”Prepare Europe for a new Renaissance ” där det ges 76 rekommendationer för att förverkliga det europeiska forskningsområdet, ERA, baserat på de stora samhällsutmaningarna sk "Grand Challenges". Utav dessa kan 10 nyckelrekommendationer lyftas fram som konkreta åtgärder som bör genomföras på kort-, medel- och långsikt. Sverige bör inom vissa områden ha en ledande roll i att driva framåt arbetet.
Sverige bör bland annat engagera sig i frågor rörande ett gemensamt EU-patent, offentlig upphandling som drivkraft för innovation och en harmonisering av EU:s inre marknad, som är väldigt viktig för forskning och innovation. På medellång sikt är det viktigt för Sverige att vara drivande i frågor gällande demonstrationer och testbäddar samt tillgången till riskkapital.
Akademiskt perspektiv
Karin Markides, Chalmers, menade att den akademiska sektorn i EU har en stor mångfald, vilket gör att kvalitet och utbud skiljer sig väsentligt mellan olika länder. I diskussionen är det därför viktigt att både ta med nackdelar och fördelar. Mångfald i det akademiska Europa är en fördel som vi bör utnyttja men vi måste ha en strategi för det. Att ha "Grand Challenges" som drivkraft är bra som vision men det saknas konkreta mål och handlingsplaner. - Att utgå från "Grand Challenges" vid utlysningar av ramprogrammet skulle skapa incitament för att överbrygga gamla samarbetsmönster och skapa nya, påpekade Karin Markides.
Universiteten samverkar väl inom egna ämnesområden, men inte alltdig lika bra transdisciplinärt. Därför måste det finnas incitament för internationalisering inom bredare områden som täcker både ämnen och aktörer.
Ur institutens synvinkel
Sverige bör prioritera innovationsinsatser så att vi blir världsledande menar Hans Hentzell, Acreo, och enligt honom bör detta inkludera följande:
- Prioritera innovationssatsningar– Starka institut kan bidra mycket
- Den offentliga sektorn måste bli en aktiv deltagare i innovationssystemet – t ex genom stora testbäddar och innovationsupphandling.
- SMF (är inte en homogen grupp utan består av innovationsledare, utvecklare och anpassare) i en värld i förändring. Satsningar bör ske för alla grupper inte bara för innovationsledare.
- Skydd av värdefull IPR
- Nära samarbete med myndigheter för att definiera relevanta metoder, tekniker och material för framtidens behov och konkurrenskraft.
Myndighetsperspektivet
Under Sveriges ordförandeskap genomfördes ett bra samarbete mellan de olika forskningsfinansiärerna bla under konferensen "New worlds - new solutions". EU behöver ta större risker när det gäller innovation och utnyttja efterfrågan i offentliga sektorn både inom EU och i Sverige, påpekade Göran Marklund, VINNOVA. Det är också nödvändigt med globala strategier, att ha ett globalt perspektiv i allt man gör och försöka se hur det ser ut i hela världen. Världsklassiga infrastukturer lockar nya talanger och ökar ett lands attraktivitet. Testmiljöer är inte endast för forskning men även för innovationer, de kan vara lösningsgeneratorer.
VINNOVA har identifierat fyra större utmaningar för innovation och tillväxt, globalt och i Sverige och dessa är:
- Hållbara städer
- Framtidens hälsa och sjukvård
- Konkurrenskraftig produktion (inklusive tjänster)
- Informationssamhället 3.0
Sverige 2020 ska inte vara annorlunda än EU 2020, dvs samma prioriteringar ska finnas nationellt som inom ramen för EU. Problem måste tas upp från ett helhetsperspektiv. Koordinerade aktiviteter i nationella satsningar, inom EU och i internationella samarbeten är nödvändigt.
Näringslivets perspektiv
Enligt Jan-Eric Sundgren, Volvo, har företaget haft en oerhört stor nytta av att delta i de europeiska forskningsprogrammen. Volvo har varit med sedan starten av det första ramprogrammet. Största nyttan kommer av att få tillgång till kunskap, nätverk och nya idéer. Genom deltagandet i Europeiska Teknik Plattformar (ETP) har även Volvo varit med i skapandet av strategiska agendor och andra styrande dokument för EU.
EU2020-strategin har starkt fokus på FoU som lösning men det kräver större resurser och detta måste poängteras i det svenska inspelet till framtida ramprogram. Mer resurser behövs till de olika programmen och till post-R&D. Lika viktigt som innovationspolitiken är EU:s inre marknad. Om inte den inre marknaden fungerar (patent, IPR-skydd etc) saknas det extra incitament för innovation, "Grand Challenges" måste brytas ned och bli konkreta.
Offentliga innovationsupphandlingar är ett sätt att stimulera nya innovationer. Det behövs en stark samverkan mellan det publika och det privata för att bli konkurrenskraftiga. Näringslivet behöver kunskap och kompetens, inte bara spetskompetens. Utbildning, innovation och forskning hör intimt ihop och därför stödjer man EIT/KIC:arna.
För att Sverige ska kunna påverka i EU behövs en klar strategi. Forskningspropositionen tog inte riktigt med EU-perspektivet i sina förslag. Jan-Erik Sundgren menar att den av Forskningsberedningen nyligen publicerade rapporten ”Forskning formar framtiden” utgör ett viktigt komplement. Kommissionens skapande av en innovationsgrupp är ett viktigt initiativ för näringslivet. De olika teknikplattformarna måste också konsolideras.
Europa har en del att lära av USA och deras offentliga-privata partnerskap, sk Public-Privat Partnership-program där man har konkurrerande projekt på tidiga forskningsstadium.
Summering
Sverige har inte varit särskilt drivande i EU med att presentera konkreta förslag, påpekade Peter Honeth, Utbildningsdepartementet. "Grand Challenges" och Kunskapstriangeln lyftes av det svenska ordförandeskapet och fick genomslag på det övergripande planet. Nu måste vi gå mot mer konkretion, vilket kommer att skapa konflikt med det leder också till klara prioriteringar. Det är nödvändigt att Sverige spelar en aktiv roll i EU och i Europa, men inte endast inom EU-samarbetet, utan också bi- och multilateralt.
Enligt Peter Honeth är det tre aktörer måste samverka:
- Offentlighet
- Näringsliv
- Akademi
Samhällets uppgift är att identifiera viktiga utmaningar och lösningar. Att inte bara tala om vad vi ska göra men också säga vad vi inte ska göra. Industrin/ Näringslivet är en viktig utförare och en kunskapsbaserad industri har ansvar att genomföra en stor del av utvecklingen och forskningsinsatser. Akademin ska bidra till förståelsen för utvecklingen, men också att flytta fram möjligheter men även ibland ta de risker som industrin inte är beredd att ta.
Det är nödvändigt och önskvärt att en del av kunskapstringelpolitiken fokuserar tydligare på de olika intressenterna och utförarna. Vad som behöver göras just nu är att bryta ner utmaningarna och vara konkreta och kontroversiella. Kombinera ökad konkurrenskraft med de stora samhällsutmaningarna.
Tidtabell för FP8
Den preliminära tidtabellen för att ta fram en svensk position inför FP8 ser ut som följer:
- 18 augusti ett första möte för att starta processen hölls
- 23 augusti IVA-seminarium "Sveriges prioriteringar i det europeiska forskningslandskapet"
- 14 oktober Möte med Programkommittéer för att diskutera FP8
- 18 oktober Möte med externa intressenter för att diskutera FP8
- Början av november - en slutgiltig svensk position
