Horisont 2020

Horisont 2020 är EU-kommissionens förslag till nytt europeiskt ramprogram för forskning och innovation. Det nya ramprogrammet kommer att löpa under perioden 2014-2020. Den föreslagna budgeten för Horisont 2020 ligger på runt 80 miljarder euro.

På EU-kommissionens webbplats för Horizon 2020 hittar du förslaget till det nya ramprogrammet även på svenska. Det nya programförslaget, består till skillnad mot det pågående sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, FP7, av endast ett specifikt program. Programmet fokuserar på tre delar efter de huvudprioriteringar för forskning och innovation som EU-kommissionen tagit fram till år 2020:

1. Del I "Spetskompetens" (Excellent Science) - denna del ska stärka EUs globala ställning inom forskning och innovation. Här ryms satsningen på det Europeiska forskningsrådet, ERC, mobilitetsprogrammet Marie Sklodowska-Curie, samverkansforskning inom nya och lovande forskningsområden Future and Emerging Technologies (FET) samt forskningsinfrastruktur.
   
2. Del II "Industriellt ledarskap" (Industrial leadership) - ska göra Europa mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation, ge svar på den ekonomiska krisen, dvs skapa jobb och tillväxt, attrahera mer privata och strategiska investeringar till forskning och innovation. Detta ska bl a ske genom riskkapital, stöd till innovationer i SMF, och genom satsningar på sk Key Enabling Technologies inom informations- och kommunikationsteknik, bioteknologi, nano, avancerade material, produktion och rymd.
   
3. Del III "Samhälleliga utmaningar"(Societal challenges) - denna del fokuserar på de stora samhälleliga utmaningar som EU och resten av världen står inför. För att ta sig an utmaningarna kommer det i många fall att krävas tvärvetenskapliga samarbeten som inkluderar samhällsvetenskap och humaniora. Sex tematiska utmaningsområden pekas ut, som exempel kan nämnas hälsa, energi och ett inkluderande och säkert samhälle.
   

Vad är nytt jämfört med FP7?

Horisont 2020 fokuserar på att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till affärsmöjligheter och förändra människors liv till det bättre. Horisont 2020 är framförallt ett program som samordnar tre befintliga ramprogram/ intiativ; det pågående sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, FP7, delar av Konkurrenskraft och Innovationsprogrammet, CIP, och de initiativ som administreras av European Institute of Technology, EIT.

Inriktningen på utmaningar gör att man går ifrån den nuvarande traditionella tematiska strukturen som finns i FP7. Detta innebär att vissa av de tidigare tematiska områdena blir bredare samhällsutmaningar, t ex hälsaområdet. En del områden, bl a IKT, miljö, samhällsvetenskap, blir delvis horisontella aspekter i utmaningarna. Till sist blir vissa tematiska områden bl a material och bioteknik istället fokuserade nyckelteknologier.

Budgetfördelning

Den föreslagna budgeten för Horisont 2020 ligger på runt 80 miljarder euro som fördelas på följande sätt:

För mer information om innehållet i de olika delarna samt en mer utförlig budget se förslaget till Horisont 2020.

Vad händer nu?

Under 2012 lämnade berörda svenska myndigheter (inklusive VINNOVA) in sina synpunkter på utformningen av Horisont 2020 till Utbildningsdepartementet, se VINNOVAs remissvar. Parallellt med detta har VINNOVA föreslagit en "Nationell EU-strategi för forskning och innovation". I denna föreslås avsättning av särskilda medel för medfinansiering av svenskt deltagande i blandfinansierade program, proaktiva planeringsbidrag, en nationell EU-samordningsfunktion och en samlad informations- och rådgivningsverksamhet. Strategin ingår som en av de sex forsknings- och innovationsfrämjande insatser som föreslås i rapporten "Utveckling av Sveriges kunskapsintensiva innovationssystem".

EU:s forskningsministrar nådde den 11 december en överenskommelse om särprogramet (SP) för Horisont 2020 samt den strategiska innovationsagendan för EIT (SIA). Dessutom röstade Europaparlamentets ITRE-utskott i slutet av november igenom 250 ändringsförslag för alla delar av Horisont 2020. Detta betyder att både Rådet och Europaparlamentet nu har sina ”positioner” klara och de under 2013 börjar arbetet med att hitta en kompromiss.

Förhandlingarna om Horisont 2020 beräknas vara avslutade i mitten av 2013 och det nya programmet antas i slutet av 2013. Den första ansökningsomgången lanseras tidigast under hösten 2013 och det nya ramprogrammet träder i kraft i januari 2014.

Vilka konsekvenser kan Horisont 2020 få för svensk forskning och innovation?

Mycket kan hända under det kommande årets förhandlingar men även om vi inte ännu kan bedöma konsekvenserna av den nya inriktningen av Horisont 2020 kan ett antal antaganden göras.

Inriktningen på utmaningar gör att man går ifrån den nuvarande traditionella tematiska strukturen. Detta innebär att vissa av de tidigare tematiska områdena blir bredare samhällsutmaningar, t ex hälsaområdet. En del områden, bl a IKT, miljö, samhällsvetenskap, blir delvis horisontella aspekter i utmaningarna. Till sist blir vissa tematiska områden bl a material och bioteknik istället fokuserade nyckelteknologier.

Några observationer rörande konsekvenser för olika deltagarkategorier (akademiska, institut, näringsliv)::

• Akademi - Sverige har ett starkt deltagande från den akademiska sektorn i FP7 och tidigare ramprogram – ett deltagande som medverkat till Sveriges starka positionering totalt i ramprogrammet. Ett fortsatt starkt svenskt deltagande förutsätter att de akademiska aktörerna följer med i utvecklingen från FP7 till Horisont 2020. Inriktningen mot samhällsutmaningar kommer sannolikt att ställa krav på mångvetenskapliga projekt och därmed ställa större krav på att forskarna har relevanta nätverk.
  


• Institut - De svenska forskningsinstituten har under de senare åren betydligt ökat sitt deltagande i ramprogrammet och kommer sannolikt att ha möjligheter att öka sitt deltagande ytterligare i ett innovationsfokuserat ramprogram. Helt klart är att ett innovationsfokuserat ramprogram ger större möjligheter för instituten att delta.
  


• Näringsliv - Det finns en allmän strävan inom EU att öka det industriella deltagandet i ramprogrammet och särskilt de små- och medelstora i linje med innovationsunionen. Förhoppningen är att en ökad grad av förenklingar i kombination med ökat fokus på innovationer skall underlätta detta. Problematiken med ett förhållandevis lågt deltagande från industrisektorn är gemensam för de flesta länderna men Sverige har en stor utmaning här.

Mer information

Du hittar mer information, tidplanen för beslutsgången, faktablad om programmet och alla officiella dokument (på samtliga EU-språk) på EU-kommissionens webbplats för Horizon 2020. Du kan även ta kontakt med VINNOVAs nationella kontaktpersoner för FP7 om du vill veta mer.