Debattartikel införd i Blekinge läns tidning, 2007-11-01

Framtidens universitet är profilerade, små och stora, globalt och lokalt verksamma

Framtidens universitet är profilerade, små och stora, globalt och lokalt verksamma. Globaliseringen och den alltmer kunskapsbaserade ekonomin skapar nya möjligheter men ställer också krav på internationell konkurrenskraft baserad på forskning, utveckling och innovation. I näringslivet gäller detta alltmer även småföretag.

Inom akademin behöver man bygga upp starka forsknings- och innovationsmiljöer. Det berör såväl de större som de mindre lärosätena.

Här krävs internationellt och nationellt samarbete samt lokalt och regionalt engagemang och samverkan. Blekinge Tekniska Högskola har kommit en god bit på denna väg genom sin profilering på IT/telekom med starka forsknings- och innovationsgrupper inom Signalbehandling, Telekommunikation, Programvaruteknik och Datalogi. Här har man visat sig konkurrenskraftig om nationella medel och internationellt samarbete. Man har också bidragit till att det utvecklats världsledande företag.

Goda exempel
Mälardalens högskola är främst i landet på att växla upp de direkta statsanslagen för forskning med externa medel till forskning och utveckling i konkurrens! Man är faktiskt bättre här än våra toppuniversitet, Karolinska Institutet och KTH. (Stiftelsehögskolorna och liknande ej jämförbara oräknade, se VINNOVA-Nytt sept. 2007).

Uppsala universitet har genomgått en egeninitierad analys med internationell utvärdering för att på bästa sätt utröna var man har sina starkaste forskargrupper. Detta kan nu ligga till grund för framtida satsningar och profilering.

I en nyligen publicerad rapport skriven av Carolin Wigren och Clas Wahlbin, med titeln ”Samverkan i det akademiska vardagslivet” konstateras bl.a. att de nya lärosätena har högst andel forskare och lärare med positiv inställning till samverkan och främst av alla hamnar Blekinge Tekniska Högskola.

Det tvåbenta högskolesystemet
I ett väl fungerande högskole-, forsknings- och innovationssystem måste det finnas utrymme för åtminstone två olika perspektiv.

Historiskt ser man att vi behöver både den s.k. Humbold-traditionen med fokus på fri forskning men också de tekniska högskolorna med fokus på forskning utifrån behov och problem inom näringslivet. Det behövs såväl ett naturvetenskapligt paradigm som fokuserar på förståelse och analys som ett tekniskt som fokuserar på problemlösning och syntes. Vi behöver både innovationer som utgår från vetenskapliga genombrott men också innovationer som utgår från behov inom näringsliv och samhälle, där forskningen inriktas mot dessa behov, ofta i samspel mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Dessa olika men komplementära perspektiv behövs med en ömsesidig respekt för vandras olika roller och förutsättningar. Ofta uppträder de i olika organisationer som både samarbetar väl och konkurrerar en del. Här finns t.ex. i Göteborg, både Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet, i norra Sverige både Luleå Tekniska Universitet och Umeå universitet. I andra fall är den tekniska högskolan en del av universitetet som i Lund och Linköping.

Det enbenta kvalitetssystemet
När det gäller kvalitet i forskning och utbildning är det fruktlöst att eftersträva annat än toppnivå för det man ger sig in på. Det är inte hållbart vare sig internationellt, nationellt eller lokalt att acceptera medelmåtta. Men för att klara en tätposition krävs att man inte sysslar med allt, att man profilerar sig, samarbetar internationellt och lokalt. Här finns det inget utrymme för enbart regionala ambitioner, inga ”regionala högskolor”. Det är dömt att misslyckas. Störst nytta gör man nationellt och i sin region när man är internationellt konkurrenskraftig. Det gäller företagen och det gäller högskolor och universitet. Man drar in resurser och kompetens till landet och regionen.

Den starka forsknings- och innovationsmiljön
En viktig insats, som VINNOVA och andra nationella statliga forskningsfinansiärer gör, är utlysningar av medel i konkurrens för att bygga upp internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer. För att kunna konkurrera i dessa öppna utlysningar om nationella och internationella medel krävs att man lyckas profilera och kraftsamla till ett begränsat antal forskargrupper. En grund kan läggas genom att använda regionala utvecklingsmedel, t.ex. strukturfondsmedel som nu är tillgängliga över hela landet.

Man måste dock se till att också dessa forskningssatsningar kvalitetsgranskas så att de senare har förutsättningar att konkurrera om nationella och internationella medel. Om regionerna så önskar kan VINNOVA bistå med denna kvalitetsgranskning. På detta sätt vill vi medverka till att fler internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer byggs upp vid våra högskolor och universitet till gagn för vårt lands konkurrenskraft och tillväxt.

Per Eriksson
generaldirektör, VINNOVA,
före detta rektor vid BTH

Bokmärk och dela