Debattartikel införd i Ny Teknik, 2008-06-11

Forskningens infrastruktur måste stärkas

Satsning på forskningsfartyg och högpresterande datorer är exempel på forskningens infrastruktur, som inte får glömmas bort i höstens forskningspolitiska proposition, skriver generaldirektörerna för Fas, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA.

En tydlig satsning på forskning. Det lovar regeringen att den kommande forskningspolitiska propositionen ska innehålla. För att detta ska ge önskad effekt måste den kombineras med en satsning på bland annat forskningsanläggningar, forskningsfartyg, datamaterial och beräkningsresurser, det vill säga forskningens infrastruktur.

Forskningsråden - Vetenskapsrådet, Formas och Fas - och VINNOVA anser att det krävs 800 miljoner per år under de kommande fyra åren, dels för att svenska forskare ska kunna ta del av och medverka i redan existerande infrastrukturer, dels för att bygga upp och starta nya.

Det handlar till exempel om globala system för att följa klimatutvecklingen, högpresterande datorer för analyser av omfattande data samt databaser för samhällsvetenskaplig, biologisk och medicinsk forskning.

Såväl nationell som internationell forskningsinfrastruktur är en förutsättning för att svenska forskare ska kunna bedriva konkurrenskraftig forskning. Starka forskarmiljöer lockar till sig samarbeten. Företag med behov av hög kompetens etablerar sig ofta i närheten av dessa forskarmiljöer. Företagens val påverkar i sin tur antalet kvalificerade jobb i Sverige i framtiden.

Det finns många exempel på hur företag etablerar sig runt svenska universitet och högskolor med framgångsrik forskning och väl utbyggd infrastruktur: medicin- och läkemedel i Öresundsregionen i Medicon Valley, mobiltelefoni i Lund, biomedicin i Uppsala-Stockholm-regionen, telekom i Stockholm-Kista och växtförädlingen vid Umeå Plant Science Center är några.

Universitetens och högskolornas investeringar har enligt Vetenskapsrådets rapport "Finansiering av forskning inom den svenska högskolan 1995-2006 nära nog halverats under 1997-2005. Andelen av FoU som lärosätena använder till investeringar, den post där infrastruktursatsningarna ingår, har sjunkit från 6,4 procent till 3,9 procent. Invest in Sweden Agency varnade nyligen i en rapport för en potentiell kris inom Lifescience-området.

Vi anser att utvecklingen går att vända. En genomtänkt ekonomisk satsning på infrastruktur kommer både att göra Sverige till en starkare forskningsnation och mer attraktivt för internationella nyinvesteringar i FoU.

I "Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen", presenterar vi en strategisk plan för vilka infrastrukturer Sverige bör satsa på under de kommande åren. Prioriteringarna är framtagna tillsammans med svenska forskare.

De 800 miljoner per år som vi tillsammans argumenterar för i våra respektive forskningsstrategier inför den forskningspolitiska propositionen ska enligt vår mening användas till en långsiktig investeringsram, som leder till en systematisk utveckling av svensk forskningsinfrastruktur. 800 miljoner kronor är en modest satsning. Det motsvarar till exempel cirka fem promille av de satsningar på 150 miljarder kronor som diskuteras för att förbättra väg- och kollektivtrafiken bara i Storstockholm.

För att den utlovade satsningen på forskning ska få önskad effekt, måste också resurserna till svensk forskningsinfrastruktur stärkas i en välplanerad nationell satsning.


Rolf Annerberg, generaldirektör, Formas
Per Eriksson, generaldirektör, VINNOVA
Erland Hjelmquist, huvudsekreterare, FAS
Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet

 

Bokmärk och dela