Professorerna Lars Calmfors och Arne Jarrick är i en debattartikel oroliga för en utarmning av grundforskningen (DN Debatt 9/1). De uttrycker särskild oro över att forskning prioriteras inom områden där det finns svenska företag som bedriver egen FoU och där statens insatser stärker näringslivets och Sveriges utveckling och konkurrenskraft.
Grundforskning av högsta vetenskapliga kvalitet är fundamental för forskningens bidrag till både vetenskaplig och samhällelig utveckling. Grundforskningen kan motiveras av forskares kunskapssökande (nyfikenhetsmotiverad) eller av samhällets kunskapsbehov (behovsmotiverad). Den vetenskapliga kvaliteten kan och bör vara lika hög i båda fallen. Tyvärr definierar inte Calmfors och Jarrick vad de menar är fri respektive ofri grundforskning, vilket gör att deras artikel saknar precision.
Menar artikelförfattarna att medicinsk forskning som utgår från behovet att förstå bakgrunden till olika sjukdomar löper risk att inte nå oväntade och värdefulla insikter? Eller är grundforskningens oberoende verkligen hotad då den motiveras av behovet av miljömässigt hållbara transportlösningar? Är forskning som ännu inte identifierats utifrån ett behov utan styrs av nyfikenhet därmed mer berättigad att finansieras av samhället?
Det är processen för valet av vilka forskningsprojekt som ska få ta del av offentliga resurser som är avgörande för forskningens oberoende och vetenskapliga kvalitet. Det är kvaliteten och transparensen i dessa processer som måste värnas för att forskningen inte ska bli otillbörligt styrd och utarmad. Detta gäller all forskning, oavsett om den motiveras av tydliga behov eller forskares nyfikenhet. Det finns alltså ingen motsättning mellan nyfikenhetsmotiverad och behovsmotiverad forskning. Statens forskningsfinansiering bör eftersträva en god balans mellan forskning som motiveras av forskares nyfikenhet och samhällsbehov. Båda utgångspunkterna behövs och kompletterar varandra.
Land efter land inser värdet av forskning för samhällets hållbara tillväxt. Det finns tydliga behov av mer kunskap och ny teknik för att lösa olika samhällsproblem. Tyvärr så uppmärksammas sällan faktumet att viktiga forskningsresultat inte automatiskt nyttiggörs för olika samhällsbehov såsom för hållbara transporter, i vården eller för bättre energisystem. Nyttiggörande av forskning kräver samspel och direkt samverkan mellan forskare och entreprenörer i akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Utan effektiva innovationssystem, som leder till nyttiggörande i form av nya produkter, processer och tjänster, så begränsas forskningens bidrag för hållbar tillväxt och nya jobb i Sverige.
Att ställa forskning som utgår från samhällets behov, och som sker i samspel med andra aktörer såsom näringslivet, i motsatsställning till forskarstyrd grundforskning bidrar inte till en kvalificerad forskningspolitisk diskussion. Än mindre bidrar det till en fruktbar diskussion om forskningens roll i samhället och dess förutsättningar för att bidra till hållbar svensk tillväxt.
Lena Gustafsson
Tf GD VINNOVA
Professor i bioteknik
Göran Marklund
Tf vice GD VINNOVA
Adjungerad professor i ekonomisk historia
